4.2 Faktorer som påverkar valet av bolagsform

FrågorVad ska man tänka på när man väljer bolagsform? Här listar vi frågeställningar man kan ha i tankarna när man startar sitt företag. 

Hur omfattande är verksamheten?

Om verksamheten bedrivs på heltid eller deltid kan påverka valet av bolagsform.

Ju mindre omfattande verksamheten är desto mer motiverat och praktiskt är det att ha en enklare bolagsform (t.ex. enskild firma). Så är t.ex. fallet om man bedriver verksamheten på sin fritid.

Ju mer tid verksamheten tar i anspråk, om den t.ex. bedrivs på heltid, desto mer måste man fundera på att ha ”en lite tyngre” bolagsform.   I takt med att verksamheten expanderar, ökar även arbetsmängden, riskerna och kapitalbehovet.

Hur många personer/stiftare är med i verksamheten?

Om man är ensam i företaget är det många gånger lämpligt att bedriva verksamheten som en firma.

Ju fler personer som är med och driver företagets verksamhet, desto större är behovet av att komma överens om spelreglerna. Om antalet företagare är maximalt tre kan det vara motiverat att välja ett öppet bolag eller ett kommanditbolag som bolagsform. Ibland är det en fördel att inte vara så många involverade. Dels är det lättare att komma överens om spelreglerna om man är få. Dels har man bättre kontroll själv när det inte är så många olika personer som kan fatta bindande beslut för bolaget.

Om det är fler företagare än tre inom bolaget kan det vara dags att fundera på ett aktiebolag. Det är dock möjligt att starta ett aktiebolag även för en ensam företagare.

Hur mycket kapital behövs i verksamheten?

Behovet av kapital bestäms av arten och omfånget av företagets verksamhet.

Om kapitalbehovet är relativt litet väljs ofta formen enskild näringsidkare.

När det gäller näringsgrenar med stort kapitalbehov beslutar man sig oftast för att starta verksamheten i aktiebolagsform.

Härbärgeringsbranschen (hotell, motell, pensionat, stuguthyrning osv.) är oftast kapitalintensiv och därför är aktiebolagsformen att rekommendera i dessa fall. Däremot kan man starta en restaurang med en mindre kapitalsatsning och då kan man istället välja ett öppet bolag eller ett kommanditbolag.

Hur riskbenägen är verksamheten?

Olika verksamheter innebär olika risker.

Om verksamheten är starkt säsongsbetonad, kräver mycket kapital, är mycket konkurrensutsatt eller på annat sätt är utsatt och svår, kan den innebära risker för ägaren. Verksamheter som inte kräver mycket kapital, som endast har liten konkurrens och en jämnstark kund- och efterfrågevolym, är inte lika riskfyllda.

Generellt kan man säga att ju mer riskbenägen en bransch är, desto mer borde man fundera på att bedriva verksamheten i aktiebolagsform.  Då har man flera delägare som delar riskerna.

Ansvar

Olika bolagsformer innebär olika ansvarsnivåer, här förklarar vi lite närmare skillnaderna. 

I en enskild firma ansvarar företagaren själv med hela sin förmögenhet för förpliktelser som har uppstått i samband med affärsverksamheten.  

I öppna bolag har bolagsmännen och i kommanditbolag de ansvariga bolagsmännen motsvarande ansvar. Alla dessa kan underteckna förpliktelser för bolagets räkning. Det är med andra ord av största vikt att välja rätt kompanjon i dessa företagsformer.

I aktiebolag begränsas ansvaret för delägarna till storleken av det kapital som var och en har satsat. I praktiken fordras dock, särskilt i början av affärsverksamheten, aktieägarnas tillgångar och garantier som säkerhet för bolagets krediter.

Verksamhetens flexibilitet

Flexibiliteten i beslutsgången varierar en del mellan de olika bolagsformerna, vilket kan ha en stor betydelse i valet av verksamhetens bolagsform. 

En enskild näringsidkare fattar själv besluten i företaget. I aktiebolag däremot tar den obligatoriska, i aktiebolagslagen stadgade, byråkratin sin tid.

Både i person- och aktiebolag kan man utse en verkställande direktör (VD) för att sköta de löpande ärendena.

Företagets fortbestånd och utvidgningsmöjligheter

Ser man till verksamhetens framtid och utveckling finns vissa faktorer att beakta. 

Om man ser till företagets livsduglighet är enskild firma den mest sårbara bolagsformen. Till exempel kan en besvärlig situation uppstå om företagaren avlider innan man har förberett en generationsväxling. Då finns plötsligt ingen ägare till företaget och verksamheten avstannar.

I personbolag kan bolagsmännens andelar överlåtas. För att detta ska vara möjligt bör det antingen vara tillåtet enligt bolagsavtalet eller krävs de övriga bolagsmännens samtycke. I ett aktiebolag innebär bytet av aktieägare som sådant inget problem för företagets existens.

Vinstfördelning och täckande av förlust

När eventuell vinst ska tas ut eller förlust täckas finns en del skillnader mellan bolagsformerna.  

I en enskild firma kan företagaren spendera företagets vinst för sitt eget eller familjens bruk, men ansvarar också ensam för eventuella förluster i verksamheten.

I kommanditbolag och öppna bolag beslutar bolagsmännen om principerna för fördelningen av vinst och förlust. Om inte något annat har avtalats, utbetalas i kommanditbolag först ränta på insatt kapital vid periodens ingång åt de tysta bolagsmännen. Därefter fördelas resten av vinsten mellan de ansvariga bolagsmännen. Likaså fördelas förlusten mellan de ansvariga bolagsmännen. I öppna bolag fördelas vinst och förlust jämnt mellan bolagsmännen.

I aktiebolag sker vinstfördelningen genom utdelning till aktieägarna (dividend).

Beskattningen av verksamhetens resultat

Olika system för beskattningen av resultatet är också en viktig faktor i valet av bolagsform.

Verksamhetens resultat beskattas som förvärvsinkomst och/eller kapitalinkomst hos företagaren (enskild firma) och ansvariga bolagsmän (öppet bolag och kommanditbolag). Hur stor del av resultatet som beskattas som kapitalinkomst beror på företagets nettoförmögenhet. De tysta bolagsmännen betalar kapitalskatt på den ränta som de har fått på insatt kapital (men i vissa fall kan räntan även beskattas som förvärvsinkomst).

I aktiebolag betalar bolaget först samfundsskatt (2009:26 %) på sitt resultat före skatt. Därefter delas dividend ut till ägarna. Den kan beskattas både som förvärvsinkomst och kapitalinkomst. Hur stor del av dividenden som beskattas som kapitalinkomst respektive förvärvsinkomst beror på bolagets nettoförmögenhet.  

Aktiebolag betalar ingen förmögenhetsskatt i Finland.  Däremot betalar ägarna förmögenhetsskatt för det värde som deras aktieinnehav innebär.

Tidspressen vid grundandet

Av olika anledningar kan företag behöva startas på kort varsel eller med mer framförhållning, av byråkratiska själ finns det skillnader i tiden det tar att starta olika bolagsformer. 

Det går snabbare att starta en firma, ett öppet bolag och ett kommanditbolag än ett aktiebolag.  Ett kommanditbolag och ett öppet bolag är juridiskt startade och kan börja vidta juridiskt bindande åtgärder direkt efter det att bolagsavtalet är undertecknat.

Ett aktiebolag är startat rent juridiskt sett först efter att bolaget har blivit registrerat i handelsregistret vid Patent- och registerbyrån i Helsingfors. Fram tills dess är bolaget ett ”under bildning varande” (ubv) aktiebolag och de personer som har undertecknat ubv-bolagets förbindelser och handlingar är personligen ansvarig. Det kan dröja en tid att få ett aktiebolag registrerat.

Utskänkningstillstånd kan inte beviljas till ett under bildning varande (ubv) aktiebolag utan endast till ett aktiebolag som är färdigt registrerat.

Delägarnas arbetsinsatser och beslutsfattandet inom företaget

Beslutsgång och arbetsinsats i företaget kan skilja sig mellan bolagsformerna. Oavsett vilken bolagsform man väljer bör man på förhand avtala om detta.

I en enskild firma fattar företagaren alla beslut.

I öppna bolag och kommanditbolag är det de ansvariga bolagsmännen som fattar juridiskt bindande beslut för företaget. Om man inte har begränsat deras rättigheter i bolagsavtalet har alla lika stora rätt till det. Även om det är möjligt att begränsa en ansvarig bolagsmans rättigheter, ansvar och skyldigheter i bolagsavtalet måste det dock alltid finnas en ansvarig bolagsman utan ansvarsbegränsningar.

I aktiebolag är ansvarsfördelningen sådan att den högsta bestämmanderätten sitter hos aktieägarna som i en bolagsstämma väljer en styrelse till bolaget. Styrelsen väljer sedan en verkställande direktör (VD) som sköter om de löpande rutinerna för verksamheten enligt de instruktioner som styrelsen har gett. Mindre aktiebolag behöver inte ha någon VD, men en styrelse måste alltid finnas. Det är styrelsen som har ansvaret för att bolagets verksamhet sköts lagenligt.